Meny

Svenska sidan om offshore

En klättertur i derricken, kemikalieutbildning och lapdance på riggen denna resa

En klättertur i derricken, kemikalieutbildning och lapdance på riggen denna resa

MissMedic
Precis avslutat min femte tur på samma rigg, det känns som hemma nu, det värsta är att det sannolikt bara blir 2 turer till innan riggen inte har mer jobb 🙁 Jag är redan lovad jobb vidare i Norge men tycker det är så sorgligt med alla trevliga, roliga människor som jag lärt känna – många vet inte om de har jobb vidare ens. Det som händer inom oljebranschen nu är bara trist! Jag vet inte om jag känner mig redo för att hoppa runt på olika riggar igen heller, nu när man har fått smaka det goda livet – att vara fast på en rigg, med fast crew och fasta arbetstider.

Det har iallafall varit några hektiska veckor. Inte ofta det är skador här ute men dessa veckor har jag faktiskt fått jobba på riktigt. Jag märker att det höjer min status direkt, folk ser vad man kan göra och får ett större förtroende – även om det inte är kul att någon skadar sig känns det bra att folk blir medvetna om att de kan lita på en. Första gång jag har hört OIM säga på ett säkerhetsmöte att man inte skulle tveka att kontakta den mycket kvalificerade medicen om man skadar sig –  JA! – den satt tänkte jag och sträckte på mig 🙂

Som medic på en rigg har man samma tystnadsplikt som inom vården här hemma. Detta är ju inga konstigheter, jag är van vid det. Det jag tycker är lite jobbigt är att alla ser sig som en stor familj där ute och om någon skadar sig så är det många som kommer och frågar mig vad som har hänt. Jag försöker alltid avleda frågan men de ger sig inte, då får jag säga det rakt ut att jag kan inte prata om patienter! Tror de flesta menar väl men en hel del är nyfikna. Det värsta är att man behöver inte fråga medic för om det har varit en skada så kommer det tas upp på säkerhetsmötet som hålls varje vecka. Där går en av cheferna igenom alla detaljer, både vad som har hänt, varför, vilken skada personen fick och vilken behandling. Jag skulle själv tycka det va grymt jobbigt om jag hade haft en olyckshändelse och alla skulle få veta allt, men så är det offshore – bara att gilla läget.IMG_0698

Det är många hemma som frågar: vad gör du egentligen där ute? Jag är som en ganska dålig vårdcentralsläkare med en grym akutberedskap brukar jag svara. Det värsta är att jag numera är en ganska okej vårdcentralsläkare med samma grymma akutberedskap så det har allt hänt lite på dessa månader. Man har ju ungefär samma utrustning som en vårdcentral. Det finns möjlighet för att mäta CRP, Troponin T, blodsocker, Strep A. Defibrillatorn är en Philips MRX + en FR2, en sug har vi – saknar dock C-PAP – det tycker jag man borde ha. Det finns till o med en autoklav för instrument vid suturering och såromläggning så kan även skylta med opsyrre kompetens nu 🙂IMG_0697

Det tar mycket tid att kolla alla apparater. Det ska göras varje eller varannan vecka. Dessa jobb ligger inne i et system som heter SAP. SAP är förmodligen det sämsta, mest tungarbetade system jag någon gång har använt. Jag sliter mitt hår o svär för mig själv varje dag. Speciellt jobbigt är det att beställa mediciner. Det finns liksom ingen logik, kan du inte systemet så går det inte att leta sig fram. Så varje dag finns det flera jobb som måste göras och sedan checkas ut från SAP. Om man inte gör jobben och checkar ut de i SAP kommer teknisk chef höra av sig och undrar varför. Så sätt är det bra, ett kvalitetssäkringssystem.

Nytt för denna turen va att jag tydligen skulle utbilda alla i hur man hanterar kemikalier på ett säker sätt. Jag fick en halvtimmes genomgång per telefon och sen va det bara att sätta igång. Man får inte ha problem med att prata inför många människor som medic (oftast på engelska). Det är även en fördel om man har lite undervisningsvana sen tidigare då det förväntas att man ska kunna ge både första hjälpen träning och annat till all personal. Detta är en del av oljebranschens sätt att spara pengar och jag tror det kommer bli mer o mer intern utbildning framöver. Jag är hyfsat nöjd med min prestation utifrån förutsättningarna men det va en o annan som gäspade och gärna hade varit någon annanstans.

En fantastiskt fin dag här ute fick jag möjlighet att klättra upp i derricken. Jag får ju självklart klättra upp där om jag vill men har väntat på att någon haft tid att följa med. Det är rätt så högt (tycker jag). Fick på mig en harnest (sele) och två krokar som jag skulle flytta efterhand jag klättrade. O nej jag använde ingen hjälpvikt 🙂 Första biten upp till monkeyboard va den jobbiga delen för underarmarna, sen från monkeyboard och upp i kronan fanns det en vajer så jag behövde inte flytta krokarna och då va det hur lätt som helst. Vilken utsikt – helt otroligt! Tänk vilken tur jag har som får göra sånna häftiga saker! Fick sedan höra att man inte behöver ha harnest för att klättra upp när det finns en ram runt stegen – det tycker jag är helt fel. Om man tappar greppet så ramlar man många meter ner. Jag vet att det är jobbigt om man ska upp och ner många gånger men bättre det än att bli allvarligt skadad eller inte överleva.FullSizeRender (6)

Vi har jobbat på en o samma brunn i alla dessa månader, nu är den färdig testad och den levrerar verkligen – det är kul, som någon sa graviditeten har varit lång och svår men resultatet är riktigt bra. Nu ska vi göra några veckors jobb på en annan brunn på samma plattform o sen är det rigmove till nästa jobb. Jag har aldrig varit med på rigmove så det hade varit kul, tror tyvärr jag är ledig då men med väder och allt blir det ofta inte som planerat.

Det har varit en hel del bus och skoj denna gång med, speciellt ett crew som är spralliga. Man får akta sig så det inte urartar bara, kan lätt göra det med män har jag upptäckt…. Men denna gång lyckades även jag busa utan att de fattade att det va jag – sjukt nöjd med det 🙂

Att vara kvinna offshore är något av en boost för självförtroendet! Man får mycket uppmärksamhet och komplimanger så det gäller att inte låta det gå en till huvudet! När jag va i Afghanistan med försvarsmakten så vet jag att vi pratade om att man kunde va missions-snygg – det är lite samma sak här – fast offshore-snygg. I cateringen är det ju en del kvinnor som jobbar, de får både se och höra mycket, som jag skrattar när de berättar! De brukar till exempel vänta med att byta om på vissa sängar tills det är dags för killarna som bor där att duscha. Många killar är ju rätt oblyga så då får de se ett o annat 🙂 Det är tydligen 2 svenska killar som är favoriterna. Denna gång lurades de att ge den yngsta tjejen en (nästan) naken lapdance som present för att hon «fyllde år». Någon filmade hela grejen och den här tjejen va sjukt nöjd. Så från o med nu är vi många som «fyller år» offshore 🙂

Bingo har vi haft med, o jag vann!!! Både hörlurar och Ipad Mini så himla glad! Fick dock dåligt samvete efteråt, kändes onödigt att vinna två fina premier. Konstigt nog är det ofta en eller två som vinner flera saker varje gång. Jag spelade inte lördagen efter – kunde inte med att vinna mer – så jag snurrade istället. Folk blir så irriterade om man säger fel tal eller bokstav – det va en roustabout som ropade upp numren o han va så rolig  – bjöd på sig själv (och mig) kan man säga när han utlovade att medic skulle kolla vem som hade the biggest balls i omlottningen 🙂

Hemresedagen efter 2 veckor offshore är så efterlängtad! Tyvärr tar det mig hela dagen att åka hem, fördelen är att jag oftast har sällskap av någon annan och att det finns en super lounge på flygplatsen. Det är då man märker att man har jobbat många timmar och inte tål så mycket alkohol men det brukar vara riktigt kul. Sista delen av resan är jag dock ensam. Denna gång pratade jag i mobilen med medicen som tog över efter mig om några vattenprover o annat. Killen som satt bredvid mig på flyget hörde givetvis vad vi pratade om och frågade var jag jobbade. Själv jobbade han med stillas på en norsk rigg. Det visade sig att han va från samma stad som jag. Jag skulle bli hämtad på flygplatsen och han fick självklart åka med istället för att kånka på bussen 1,5 timme. Trevlig kille som snackade oavbrutet 🙂 Jag somnade på planet och blev väckt av att han puttade till mig o ropade nu är vi på Teneriffa – tror han hade dragit i sig några öl på den timmen 🙂

Jag har varit hemma en av fyra veckor nu och redan hunnit jobba ett pass i ambulansen – så nyttigt! Om en vecka bär det av mot påsklov i Trysil – åka skidor med familjen ska bli så skönt. Tiden går fort o snart är det dags igen – Glad Påsk på er allihop!

påsk

MissMedic

MissMedic

Anestesisjuksköterska med bakgrund från ambulans, försvarsmakten och operationsavdelningen. Har jobbat som medic offshore i 1 år på olika platser i Nordsjön.
MissMedic

Kommentera