Meny

Svenska sidan om offshore

Oljekriget – Aktiespararna

Oljekriget – Aktiespararna

Följande artikel är helt och hållet hämtad ur tidningen Aktiespararna (april 2016). Inlägget är inte sponsrat på något sätt men jag tycker det var bra skriven och inte minst väldigt relevant. Aktiespararna är en fantastisk tidning som jag tycker alla investerings-intresserade borde prenumerera på!

Skifferoljans intåg på oljemarknaden vände upp och ned på branschen och oljepriset mer än halverades. Nu talar flera faktorer för att oljepriset ska upp.

Historien om det stigande oljepriset började för 13 år sedan då BRIK-länderna, Brasilien, Ryssland, Indien och Kina, i stor skala utökade sina investeringar i ny infrastruktur och industriproduktion. Till följd av den enorma efterfrågan på olja och andra råvaror såg allt fler företag lukrativa möjligheter i sektorn och investerade i ny teknik och produktion.
Från att en investering görs till att oljan är ute i marknaden dröjer normalt tre till sex år, och på grund av laggningseffekten blev det ökade oljeutbudet först synligt i marknaden ett par år senare, runt 2010-2011.
Att oljemarknaden går i cykler och att utbudet därmed är högre i perioder är inga nyheter för marknaden. Oljekartellen OPEC har sedan samfundet bildades på 60-talet med hjälp av olika metoder stabiliserat oljepriset på fortsatt höga nivåer för att medlemsländerna ska få en hög och jämn inkomst. Problemet för OPEC var att allt fler aktörer, främst i USA, upptäckte fördelarna med att framställa olja genom så kallad oljeskiffer. Genom den okonventionella och tämligen kontroversiella metoden kunde oljeproducenterna i USA  ta upp olja snabbare och billigare än tidigare.
Det talades om en energirevolution i USA och vissa experter menade att USA i närtid skulle bli självförsörjande på olja.

Tillväxten inom skifferproduktionen var omättlig. Statistik från EIA, Internationella Energibyrån, visade att produktionen av skifferolja som mest ökade med 5 miljoner fat om dagen, nivåer som branschen aldrig kunnat drömma om. Detta fick effekten att oljepriset först planade ut 2011-2012 för att slutligen börja falla under 2013.
I tillägg ökade även utvinningen ur oljesand i Kanada kraftigt. I Ryssland produceras i dagsläget lika mycket olja som innan Sovjetunionen bröts upp. Sammantaget ligger det globala dagliga överskottet på två miljoner fat i år.
Överutbudet har fått konsekvenser. När all ny olja vällde in tvingades OPEC att agera. Initialt föll lotten på Saudiarabien som minskade produktionen ordentligt under 2013. I praktiken innebar det att Saudiarabien gav bort marknadsandelar till de två största konkurrenterna, USA och Ryssland. ASP1502.pdf
Att landet skulle fortsätta göra det under en nämnvärd tid – utan att få något tillbaka – var dock aldrig aktuellt.
Under 2014 ställde därför Saudiarabien krav att även de andra OPEC-nationerna skulle dra ned sin produktion. Intresset för detta var svalt och då återstod bara ett alternativ; nämligen att på nytt skruva upp produktionen och ösa ut billig olja. Aktionen resulterade i en såväl översvämmad som kollapsande oljemarknad. Saudiarabiens produktionsökning var den enskilt största faktorn till det stora oljeprisraset – från toppen runt 115 dollar fatet i mitten av 2014 – till botten runt 27 dollar fatet i inledningen av 2016.

Men trots att Saudiarabien producerar enormt billig olja (kostnaden ligger på 8-10 dollar fatet) innebär det låga oljepriset problem för landet. Saudiarabiens oljeproduktion drivs nämligen av statligt ägda bolag, till skillnad från i USA där oljeproduktionen ägs av mindre privata aktörer. Därmed sagt att det låga oljepriset är desto mer kännbart för Saudiarabiens ekonomi. För att upprätthålla välståndet i landet krävs snarare ett oljepris på nära 100 dollar fatet.

I takt med att arabiska våren spred som som en löpeld över Norra Afrika och Mellanöstern befarade regimen en liknande utveckling i Saudiarabien. För att undvika detta har regimen öst ut stora konsumentrelaterade stimulanspaket, bland annat på bolånemarknaden, arbetsmarknaden och bensinen har blivit billigare.
Att hålla folket under armarna har kostat väldigt mycket pengar och därmed är det på sikt avgörande för landet att oljepriset stiger.
Men även om de låga oljepriserna tär på den saudiarabiska ekonomin är frågan hur länge övriga oljeproducenter klarar att hålla sig flytande med nuvarande prisnivåer. Saudiarabiens mål är onekligen att välta omkull stora aktörer i såväl USA som i Ryssland och det ser redan ut som att Saudiarabien har fått skörda en del av en sådan utveckling.

Granskar man statistiken över antal oljebrunnar som är i bruk i USA har antalet minskat från omkring 1600 aktiva ned till strax under 500. Under tioårsperioden 2003-2013 då oljepriserna steg följdes antalet aktiva skifferbrunnar och produktionsökningen åt ganska väl, och därför borde det finnas skäl att tro att sambandet även gäller åt andra hållet. Så har det inte varit hittills.
Amerikanska oljeproduktionen är därmed mycket mer solid och okänslig mot prisfall än vad bedömare räknat med. Thina Saltvedt, oljeanalytiker på Nordea, förklarar varför.

– Varje skifferbrunn har effektiviserats och trots att antalet aktiva brunnar i USA har mer än halverats har produktionen nästan inte fallit något. Det beror på att en produktionscykel för skifferolja är mycket kortare än i en konventionell oljebrunn.
I skifferproduktion investerar man två månader före produktionsstart och en vanlig produktionstid för en brunn ligger runt 1,5 år – cyklerna är väldigt korta. I tillägg är de operationella kostnaderna mycket låga, vilket gör att väldigt lite produktion stoppas även om priserna faller, säger hon.

Till följd av den höga osäkerheten runt oljepriset finns dock risk att investeringsviljan bland obligationsägare i bolag med nya projekt kommer vara betydligt lägre efter att produktionen i de allra mest lönsamma och effektiva brunnarna har avslutats.

– Vi tror att skifferproduktionen ska börja falla under andra halvåret 2016. Produktionen har redan börjat falla lite, men inte i närheten av den grad som krävs för att balansera upp de senaste årens produktionsökning, säger Saltvedt.

Nordea har fram till fjärde kvartalet 2016 en prognos på 50 dollar fatet.
olja-krasch

En indikation på vad marknaden förväntar sig är att terminskurvan som lutar relativt brant uppåt. Ett fat olja med leverans april 2017 handlas idag på 45,5 dollar. Det finns med andra ord aktörer som betalar en premie för att veta att det får tag i olja till det priset om ett år. Detta trots att den dagliga överskottet är mer än 2 miljoner fat globalt. Givet att produktionen successivt minskar i USA och konsumtionen förblir stabil kan marknaden alltså nå en balans inom ett till två år.

Ytterligare en viktig faktor som kan stötta en sådan utveckling är den kinesiska oljeimporten. Landet ökade sin import med 25 procent i februari och under de två första månaderna i år ökade oljeimporten med 10 procent. Kina köper alltså olja för att stärka sina strategiska lager.
Samtidigt ska man också komma ihåg att det pågår en diskussion om att lätta på sanktionerna mot Iran, vilket kan bidra till mer iransk olja, omkring 500 000-600 000 fat per dag. Frågan är hur stort spelutrymme Iran får på marknaden förutsatt landets kyliga relation med Saudiarabien och att länderna i OPEC ska komma överens om produktionsfördelningen.

En annan stor trend det senaste året har varit börsens korrelation mot oljepriset. Historiskt har ett fallande pris varit ett mått på ökad global tillväxt. Den här gången tycks oljepriset snarare tolkas som en global konjunkturindikator där pilarna, med den kinesiska ekonomin i spetsen, har pekat ned.
Det är främst på nettoexportörer som Ryssland och Brasilien som råvarukollapsen har tagit mest skada. Samtidigt är det tydligt att Ryssland värnar mer om sin oljeproduktion, men tvingas likaledes att successivt nagga på kapitalet. Allt eftersom desperationen blir större ökar chanserna att Ryssland och OPEC-länderna inleder ett samarbete för att få upp prisnivån.

MrOffshore

MrOffshore

Arbetar som roustabout i Nordsjön. Även haft anställning som kaksoperatör och roughneck. Har jobbat offshore sedan mars 2012.
MrOffshore

Senaste inlägg av MrOffshore (Visa Alla)

Kommentera