Meny

Svenska sidan om offshore

Rigmove, envetna klättrare och snart ny arbetsplats

Rigmove, envetna klättrare och snart ny arbetsplats

Nu va det ett tag sen jag bloggade. Dels kände jag att det inte va tillräckligt att skriva om på en vända, dels har det hänt lite grejer privat som gjort att det har varit svårt att få tid. Så detta inlägget blir från de två senaste vändorna….

Av någon anledning har jag gått mer över i en 2/4 rotation igen vilket innebär att jag inte går med mitt vanliga crew. Det känns både bra och dåligt. Det är roligt att lära känna nya människor men det gör även 14 dagar fruktansvärt långa. Det är inte det vanliga sociala umgänget, inte lika trevligt att äta lunch o middag, ingen att kolla på film med. Livet handlar enbart om att jobba, träna, äta. Jag är rätt så social av mig så det är lite tråkigt. Jag fick iofs en inbjudan att kolla på film, den va skriven till MissMedic från en i crewet och jag börjar fatta att jag inte är så hemlig längre som jag trodde – ha ha – så länge ingen säger något är jag nöjd.

Det va en speciell känsla att sätta sig i helikoptern efter olyckan i Norge. Man är ju alltid medveten om vad som kan hända men det blev plötsligt så himla tydligt. Piloterna va jättebra. De kom in och pratade med oss innan vi åkte. Förklarade att det inte va samma typ av helikopter och undrade om vi hade några frågor. Turen ut gick jättebra. Sen visade det sig när den skulle lyfta igen att det fanns ett oljeläckage som hade upptäckts av helideck crewet. De fick stänga ner helikoptern och ta ut en mekaniker med en annan helikopter. Då blev det genast lite obehagligt. Det visade sig dock sen att det va ett väldigt litet läckage, han bytte packning och sen flög den iväg, 7 timmar försenade!CHC_Helicopter_EC225_Super_Puma

När jag kom ombord riggen första turen va det mycket förberedelser för rigmove. Det va POB på uppemot 100 personer och det är verkligen knökfullt. Ca 20 klättrare skulle arbeta i derricken och benen samtidigt. Det gjorde att det blev mycket fokus på säkerhet och hur man hanterar en skadad klättrare med eventuellt «hengetraume» som det heter på norska. (Circulationen till o från benen stryps när man blir hängande i en sele, dessutom slits muskelfiber sönder när man ramlar ner och fångas av selen. Avfallsprodukter samlas i det stillastående blodet i benen och det är mycket farligt att lämna tillbaka detta «sura» blod till resten av kroppen för snabbt). Jag va ute en hel del och tittade till dem när de arbetade. Sen fick jag en förfrågan från vår safety om jag kunde ha ett inlägg på safety mötet så alla fick lite info om hur man skulle hantera en sådan skada. Jag är ju experten ombord när det kommer till sjukvård men jag kan bara säga så mycket som att jag stötte på patrull hos klättrarna som givetvis har fått en bra utbildning i hur man hanterar dessa skador på alla sina kurser. Efter en del diskussioner va vi ändå överens. Det är inte alltid lätt nu för tiden, de flesta är mycket pålästa från nätet och har en egen åsikt när det gäller behandling.hengetraume

Så fick jag vara med om rig move. Det va spännande. Helt otroligt att man på några timmar kan sänka, segla o höja 16000 ton – o man märker det knappt. Det enda som va lite segt va att nät, telefon och tv försvann när vi började sänka riggen och det tog ett bra tag innan det va på plats igen. Tekniska avdelningen jobbade på som bara den men eftersom ingen hade varit med på rigmove innan så tog det rätt så lång tid. Alla ombord är beroende av nät på grund av de system vi jobbar i så de va hårt pressade. Jag tyckte det rätt så skönt, inga mail, inga telefoner. Hade en satelittelefon jag kunde använda i nödfall och det fick jag testa en gång – funkade perfekt.

Vi kunde inte gå i final position på det nya stället på en gång. Deras flame boom skulle hamna så nära vår derrick så den behövde isoleras först. Det va de inhyrda klättrarna som skulle göra den jobben och de får inte arbeta om det blåser mer än 20 knop, ni som jobbar offshore förstår hur mycket extra tid som går åt att vänta på vädret. Tog säkert 1 vecka längre än vad som hade behövts om vädret va med oss. Men ingen här ombord klagar. Jobbet skulle ha varit klart i mars men är nu sannolikt inte färdigt innan augusti. Det finns än så länge inga nya jobb så ju längre dess bättre. För mig spelar det mindre roll, jag har redan blivit lovad fast rotation i Norge så fort jag är klar här. Nästa resa blir den sista på denna rigg som jag har varit i 9 månader nu. Kommer sakna den och crewet jättemycket men är verkligen glad att jag ska gå i en fast 2/4 rotation igen.kjemikalier

Jag har berättat tidigare att som medic ansvarar man för att alla kemikalier ombord har rätt dokumentation. Det betyder datablad, eller SDS, safety data sheet som det heter. Dessa ska finnas både där man uppbevarar kemikalier, där man jobbar med dem och inne på hospitalet. Det är för att alla ska veta hur man hanterar kemikalierna, hur farliga dem är, hur man skyddar sig, vad man gör om man får något på sig. Detta är ett ganska stort arbete om det inte har skötts rätt från börja, vilket det inte har på min rigg. Så denna tur har det gått mycket tid åt att försöka få ordning och reda. Det är förmodligen världens tråkigaste jobb och jag har väl tänkt 100 gånger VARFÖR gör jag detta?!? Men när det börjar närma sig 4 veckors ledighet så känns det genast mycket lättare

När man ska plocka upp pluggar från en brunn använder man i Norge oftast något som heter wireline. Denna operation använder vi något som heter coil tubing. Det är en kraftigare variant och den väger mycket. Det är folk ombord från service sällskap som jobbar med coil tubingen men vår drilling personal hjälper till. Någon som jobbar med brunnen råkade komma åt någon brytare så en lång bit coil tubing förstördes, typ 400 meter! Det tog ett helt skift att klippa bort detta, 3 o 3 meter – hyfsad jobbigt för den skyldige….

Vi följer ett schema med 9 olika moduler för førstehjelpstrening. Nu har vi varit igenom de olika modulerna många gånger och alla är rätt så trötta på dem. Så jag tänkte skoja till det lite den ena dagen. Vi har massor av atiraljer för olika skador, benbrott, brännskador eller som jag valde – öppen bukskada, tarmar som hänger ut och påkopplad blodpose som pumpar ut blod. Jag var den skadade, det är så svårt att få någon att hjälpa till när vi är i operation, ingen har tid. Jag spelade ut hela registret och de va lite chockade i början men sedan tog de för sig. Det tog lite tid och det va väl inte perfekt men de fick ändå känna på hur man jobbar på riktigt. Det va nyttigt och det uppskattades 🙂bukskade

Veckan efter gick vi på utflykt till den plattform vi ligger intil. Damerna i cateringen tycker det är så spännande att få träffa lite nytt folk så det va lite för deras skuld vi gick över. Sen är det ju bara så att om det skulle bli en allvarlig sjuk eller skadad person här ute så måste vi ta hjälp av den andra medicen när möjlighet finns. Då är det bra om vi känner till varandras arbetsplats. Iallafall blev vi bjudna på kaffe o kaka efter rundvisningen men sträng som jag är tackade jag artigt nej, ville inte vara borta längre än nödvändigt från vår rigg. Det fick jag höra efteråt, då va man den tråkiga, sura medicen som vägrade låta damerna flörta med lite nya karar – ha ha, det är klart – kunde ju faktiskt ha bjudit på det 🙂

Förra året firade jag 17 mai offshore på en norsk installation – det va hur kul som helst! Vi gick i tåg med flaggor o ropade hurra, tal och mycket god mat. I o med att vi är på utländskt vatten med denna rigg va det inget överhuvudtaget. Och hälften av crewet är ändå norrmän. Tyckte det va jättedåligt! Gick ner till storen och letade upp en låda med norska flaggor o.dyl. och pyntade hela hospitalet (och mina PPE). Det va nog en o annan som tyckte jag va knäpp men det kändes ändå bra 🙂

Det är väldigt många trevliga människor i offshore branschen. Det är också en del riktigt ohyfsade människor man träffar på. Jag vill inte peka ut någon speciell grupp men jag har en åsikt om det. Det märks väldigt tydligt när de kommer till riggen och när de ska åka hem. Som medic har jag oftast den första kontakten. Jag tar emot, önskar välkommen, delar ut lugarkort. Redan där, innan man har hunnit säga hej börjar många klaga, «varför ska jag gå nattskift»?? «varför måste du visa oss runt innan vi får äta»?? «varför är du så sur, jag är bara typ 5 minuter sen, vi måste ändå alltid vänta länge på helikoptern” Det förvånar mig i dessa tider, när folk står på kö för att få ett jobb offshore, duktiga och trevliga människor, sen tar vi ut riktiga arslen istället – ofattbart!!! Jag som har lite humör har svårt för att hålla mig, det har nog hänt mer än en gång att jag blir riktigt irriterad o sen får man den stämpeln men det skiter jag faktiskt i. Det är min och andras tid som de helt respektlöst leker med o det är inte ok.

I vanliga fall är jag helledig (förutom ambulansjobb) när jag är hemma. Denna gång skal jag i möten och kurser på flera olika ställen så ledigheten blir lite kortare. Det är tråkigt nu när det är så fint väder men känner mig ändå så otroligt tursam som får alla dessa utbildningar betalda. Det är en kurs i livsmedelshantering och jag har verkligen längtat efter den. Det är inte så kul att vara den som ska ha koll på hygien både kontroller och som konsult när man inte riktigt kan allt själv.

Det känns som det rör lite på sig i oljebranchen igen, en del positiva besked om riggar som får nya kontrakt. Vet dock inte om det beror på att det är sommar eller om det verkligen börjar ta upp sig men jag hoppas på det sista. Har pratat med flera stycken sköterskor som kontaktar mig privat och är sugna på att jobba offshore. Jag hade hoppats på lite fler frågor här, det är ingen fråga som är för dum och jag ska göra mitt allra bästa för att ge ett bra svar!

Hur som helst hoppas jag ni får en skön sommar med mycket fint väder oavsett om ni är on- eller offshore!

MissMedic

MissMedic

Anestesisjuksköterska med bakgrund från ambulans, försvarsmakten och operationsavdelningen. Har jobbat som medic offshore i 1 år på olika platser i Nordsjön.
MissMedic

2 Kommentarer

  1. Hej MissMedic!

    Har läst dina inlägg och jag tycker du verkar vara en helt underbar människa som bjuder på dig själv.

    Jag är själv sugen på att jobba offshore.
    Har jobbat i ambulansen i några år, men nu är jag inne och söver på en operationsavdelning. (Har ambulans och anestesi VuBben). (Färdig syrra -08)
    Vad är dina tips hur man ska gå till väga för att jobba med det du gör?
    Mvh Anna

  2. Hej, vi pratade just om surt blod när man har hängt för länge i en sele, utifrån klippklättring, men effekten blir ju densamma som om man hänger i en jobbsele. En klippklätter-evakuering kan, om förutsättningarna är de sämsta, ta riktigt lång tid… Plocka ner folk och första hjälpen kan jag, men på mina utbildningar har surt blod bara nämnts i förbifarten. Finns det några riktlinjer kring det att läsa?

Kommentera